Under lång tid har jag med jämna mellanrum läst artiklar av olika personer som diskuterar e-bokläsaren, vad som i Sverige beklagansvärt kallas för läsplatta, vilket medför en trivialisering av vad det faktiskt handlar om till något som man i stort sett läser några serier på, men inte högre litteratur. Det som förvånar mig är att inga av många framstående debattörer i svensk journalistik verkar kunna komma upp med ett verkligt försvar för denna innovation, utan att samtidigt klanka ner på den på andra punkter, utan att vi istället får artiklar som jämför den med en Gameboy (Fredik Strage) eller nedsätter den till att vara ett köp tre chokladkakor, få den fjärde gratis-nivå (Johan Svedjedal). Den senare till och med av en litteratursociolog – som av alla borde veta bättre. Hulken har därför bestämt sig för att förklara för samtliga varför e-boksläsaren är ett verktyg för riktiga män (och kvinnor naturligtvis) och varför den är här för att stanna.
E-boksläsaren har inte touchscreen, bläddrar långsamt, klarar inte grafiska detaljer, etc…
- den första datorn kunde du inte ens se vad du gjorde på heller, det var en inovation som Apple kom med och som microsoft approprierade. Man måste ständigt skilja mellan nuvarande generation och produktens koncept. Och till alla de som klagar på touchscreen, däribland Johan Svedjedal – alla e-boksläsare är inte av samma kvalitet. Vissa är bättre – välj en marknadsledande produkt som Sonys e-reader nästa gång så har ni touchscreen.
Om e-boken släpps fritt så kommer samma anarki att ske med böcker som med musiken
- Varför då? Att jag inte vill betala 60kr. för en skiva (10 kr. låten) som jag kanske kommer att lyssna på en gång, särskilt med klassisk musik där inte ens ättlingar till kompositören lever, betyder inte att jag inte anser det vara fullt rimligt att lägga ut samma summa på en bok. E-boken är inte ett komplement till bok – det är en bok på alla väsentliga sätt. Det finns e-böcker som säljs för 1-2 dollar, men jag köper inte dem, därför att jag inte är störtkär i att se att tryckfelsnisse varit framme, alternativt att ett kapitel repeterats, utan jag köper kvalitativa e-böcker för 4-6 dollar ifrån bra märken som ReadHowYouWant. Problemet om det så definieras gäller akademisk litteratur, där kostar en fysisk bok 200-300 kr. och man kanske får ett par tior i rabatt för att man köper den elektroniskt, det är på tok för lite och måste förbättras.
Jag vill kunna se mina böcker, kunna komma hem till någon och inspektera hans litteratur…
- De flesta av oss har dock inte alla våra böcker framme på skrivbordet. Om jag köper en Henning Mankell, bryr jag mig då om var i bokhyllan den finns? Nej, och samma gäller väsentligt med all litteratur. När jag har läst den så vill jag visserligen kunna ta fram den när jag så önskar, men jag behöver inte “se” den vart jag än går – med e-boksläsaren tillåts jag att bygga upp ett elektroniskt bibliotek på min dator, totalt sökbart och jag kan även kategorisera det så att jag kan få en samling med såvitt spridda författare som Jane Austen och Emily Bronte, Robert Jordan och David Eddings och Henning Mankell och John Grisham upp samtidigt. Böckerna finns tillgängligt, utan problem och jag behöver inte spendera en kvart på att försöka hitta boken.
E-boksläsaren kommer aldrig att bli ett rimligt alternativ till den fysiska boken för allmänheten, utan kan i bästa fall vara till för studenter, forskare och teknikfetiscister?
- Wow, kan jag få låna din tidsmaskin? Vore jätteintressant att få se hur saker ser ut 10, 20+ år i framtiden. Tyvärr så är det så, om jag får tillåtas att göra antagandet att de som kommer med dessa antaganden inte har någon tidsmaskin, att vi inte kan veta hur det kommer att bli. Grejen med böcker är den, att alla använder dem på olika sätt. E-boksläsaren bör inte ses i kontexten av en ny metod för att trycka böcker, utan mer ett förhållningssätt till sin egen litteratursmak. Forskare och studenter är glada över att kunna söka i böcker, utan att spendera timtal med att leta efter ett specifikt citat i t.ex. en Nietzschesamling, medan andra är glada över att kunna få uppleva sin barndoms serier på nytt, utan att behöva betala miljonpriser eller att helt enkelt ha med sig en 20-30 böcker de tänkt läsa till stranden, eller bara ha med e-boksläsaren och köpa allt eftersom istället för att behöva planera och ta med allt man möjligtvis kan vilja läsa på semestern. Sedan ska det heller inte förringas att man inte behöver bryta ryggen till och från tåget/flyget/bussen för att väskan är så fullproppad med böcker, utan man kan ha dem i e-boksläsaren istället – väger inte ett gram extra.
Eboksläsaren förstör hela läsupplevelsen
- Detta uttalande är i kontexten det roligaste av de alla eftersom det ofta kommer ifrån personer som aldrig själva någonsin testat en e-boksläsare, och i vissa fall ens läst en bok digitalt. När någon säger att kinesisk mat är att likställa med hundmat, men aldrig ens provat ens lite chow-mein eller fried rice tar man då det uttalandet på allvar? Oftast inte, eller hur. Man ser det som ett uttryck för inskränkthet och småsinthet. Men när det gäller e-boksläsaren så verkar denna princip att man ska veta vad man talar om helt ha satts ur spel. En roman är ett manuskript som satts i pärmen, när man sätter sig med det i en bekväm soffa eller fåtölj med lite te eller kaffe vid sidan och verkligen går in i vad som sker så infinner sig vad som kallas läsupplevelsen. Detta har ingenting att göra med om man kan ta på pärmen eller inte, snarare så skulle jag vilja säga att läsupplevelsen förbättras genom att till skillnad ifrån en fysisk bok med två sidor, så ser man i e-boksläsaren bara en sida i taget vilket tillåter läsaren att koncentrera sig på vad som sker just nu i romanen. Man slipper med e-boksläsaren också problemet med vissa förlag som trycker sidorna i mikroskopiska bokstäver så man måste anstränga ögonen för att överhuvudtaget kunna se vad som står, utan man kan enkelt ändra storleken till vad man finner lämpligt.
Jag vill på inget sätt ge sken över att allt med e-boksläsaren i dess nuvarande form är perfekt, det finns många brister som måste täppas igen, dock måste man föra diskussionen där den hör hemma och inse att e-boksläsaren nu har utvecklats till en sådan nivå att den inte är att jämställa med en så trivial utveckling som vissa debattörer vill göra gällande.